tisdag 14 december 2010

Riktad spaning

Det var inte brist på massavlyssning av hela befolkningen som gjorde att en man kunde ikläda sig sprängmedel och spränga sig själv till döds i Stockholm.

Att ge säkerhetspolisen tillgång till all svensk elektronisk kommunikation, som Socialdemokraterna nu föreslår, är säkert bra om man vill skaffa sig en plattform för att likt det gamla DDR övervaka hela sin befolkning.

Och uppenbarligen kan man efter en sådan här händelse dessutom få folk med sig på "hårdare övervakning", vad det nu betyder. På så sätt kan ett sådan här händelse erbjuda övervakningsivrarna en perfekt ursäkt för att rulla ut kontrollsamhället.

Men som vi såg av händelserna i Göteborg nyss, så leder inte bred informationsinhämtning till större träffsäkerhet i antiterroristarbetet. Det enda man råkar ut för är att fler oskyldiga betraktas som misstänkta, att övergrepp emot dessa därför begås, och att man låser upp en massa polisresurser helt i onödan.

Samtidigt som det alltså finns både rättssäkra och bevisat mer effektiva sätt att komma åt både terrorism, barnpornografibrott, och andra kriminella handlingar man velat bekämpa med hjälp av massövervakningen.

Jag talar om riktad spaning. Polisarbete.

När det finns konkreta indikationer på att någon är på gång att göra något dumt, så finns det inget som hindrar att man drar igång avlyssningsapparaturen. Med ett domstolsbeslut i ryggen som fattats efter sedvanlig prövning och dokumentation, med möjlighet att i efterhand överpröva lämpligheten i beslutet, och med en kontrollinstans.

Att använda tvångsmedel (och ingrepp i brevhemligheten modell FRA-avlyssningen eller att röja folks telefonsamtal är tvångsmedel) ska vara befogat utifrån objektivt erkända kriterier. Det ska stå i lagen under vilka omständigheter du som medborgare ska räkna med att bli utsatt för sådant, och du ska kunna vara trygg att folk som företräder dina intressen granskar att lagarna följs, även om vissa saker måste hållas hemliga så att du själv inte direkt kan få insyn i allt.

Skulle vi kunna få bevis presenterade för oss att massavlyssningen faktiskt förhindrar en enormt massa lidande och frihetsinskränkningar, så kommer saken i något annan dager. Men det är massavlyssningens proponenter som sitter med bevisbördan.

Själv förordar jag riktad spaning, och gärna maktmedel i polisens händer, så länge som maktmedlen används på ett rättssäkert sätt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar