onsdag 9 september 2009

Skattechock för de små

Nu vill (S) gå till val på höjda skatter. "Vi vill höja skatterna för att säkra jobb och välfärd".

OK, i så fall vill det faktiskt till att ni visar mer exakt hur höjda skatter skulle kunna åstadkomma detta. Jag menar, vi har ju haft världens högsta skattetryck förut, utan att ha världens lägsta arbetslöshet eller världens bästa välfärd. Nu har vi väl bara världens näst högsta skatter, men inte har vi världens näst lägsta arbetslöshet, eller världens näst bästa välfärd, eller hur? Så hur hänger det ihop?

Vi börjar med jobben. Vad säger (S)?


”Vi vill lösa framtidens utmaningar genom att i dag investera klokt. Satsningar på exempelvis den högproduktiva tjänstesektorn, nya smarta gröna transport­lösningar och ett dynamiskt småföretagande ger både jobb här och nu och förbättrar Sveriges framtida konkurrenskraft.”


Det står varenda människa fritt att investera klokt. Men i vilket tjänsteföretag? Vilken transportlösning? Ska skattemedlen användas som riskkapital? Vad händer med vår välfärd om ni satsar fel?

Större delen av alla satsningar slår fel. Det är därför som myllret behövs. Många försök. Alla olika små satsningar som folk investerar sitt engagemang och sina pengar i. Vissa människor är duktigare än andra på att satsa på sådant som gör folk glada. Kommer de att få det lättare att satsa, om en ännu större del av deras ihoptjänade pengar tas ifrån dem?

Pengar man driver in tas någonstans ifrån, närmare bestämt ifrån fungerande ställen i ekonomin. Från lyckade investeringar som andra gjort. Från människor som varit duktiga på att berika andra.

Om man ska driva in pengar för att investera dem någonstans där dessa människor annars inte skulle investerat, då vill det till att man också är bättre än de på att investera.

Annars är satsningen en nettoförlust. För hela samhället.

Sanningen är ju att de 85 miljarderna i skattesänkningar som staten har "förlorat", de har inte försvunnit någonstans. De ligger i tryggt förvar hos de människor som arbetat ihop dem

Tjänar du 19000 får du behålla 1207 kr mer varje månad. Det motsvarar en löneökning på 10%! Tjänar du 22000 får du behålla 1366 kr. Tjänar du 25000 får du behålla 1527 kr mer.

Kolla själva.

Eftersom det är ett avdrag betyder det mest för den som tjänar lite. Det ger helt enkelt alla lite högre marginaler. Lite högre möjligheter att råda sig själva. Utan att pengarna försvinner någonstans.

I artikeln låter det som om de höjda skatterna som (S) talar om skulle riktas mot en hord miljonärer. Men i verkligheten är det högst vanliga arbetare som drabbas av ett slopat jobbavdrag, f'låt jag menar "slopad oansvarig skattesänkning".

Och hur dessa höga skatter ska kunna ge fler jobb framgår inte, utöver det luddiga "satsa".

Det är tvärtom så att med lägre skatter så skapas mindre skattekilar, alltså trösklar som gör arbete mindre lönsamt när vi försöker byta frukterna av arbetet med varandra. Med sänkta trösklar kommer fler i arbete, och det är i själva verket här som lösningen med de "försvunna" skatteintäkterna ligger.

Var och en som går arbetslös är en onödig nettoförlust för sig själv och hela samhället. Var och en som istället kan försörja sig själv med eget arbete är en nettovinst. "Förlusten" i den ganska blygsamma skattesänkningen överträffas med råge av potentialen i att fler människor börjar arbeta.

Bloggaren "Hayek-institutet" sammanfattar det kanske bäst när hen efterlyser ett brev från Östros...


...där han förklarar hur svenska företag kan skapa fler jobb när:

a) företagens ägare ska betala mer i skatt och således har mindre pengar att investera i sina företag;

b) kostnaderna för att driva företag i Sverige ökar relativt andra länder nar skatterna stiger;

och

c) skattehöjningar pressar tillbaks efterfrågan i ekonomin och därmed minskar den marknad småföretagen kan sälja på.


Och som vissa påpekar: Östros vet ju egentligen redan allt detta.

4 kommentarer:

  1. Ola!

    Bra skrivet, som vanligt! Det viktigaste är att få folk ur bidragsberoendet och in i jobb som ger ett positivt skattenetto för samhället. Det typen av jobb skapas knappast av våra politiker. De ska enbart se till att det finns goda förutsättningar för andra att skapa den typen av jobb! Jobb med höga förädlingsvärden.

    SvaraRadera
  2. Intressant det här om skattetryck kontra välfärd.

    "Nu har vi väl bara världens näst högsta skatter, men inte har vi världens näst lägsta arbetslöshet, eller världens näst bästa välfärd, eller hur? "

    Då undrar man ju - vilka har världens bästa (eller nästa bästa) välfärd? Vem säger detta och hur har man mätt detta? Vilken plats ligger Sverige på?

    Jag tror ju i min enfald att Sverige ligger om inte på 1 eller 2:a plats så iallafall väldigt högt upp vad gäller välfärd...

    SvaraRadera
  3. Vilken välfärd som är bättre än den andra är naturligtvis en politisk fråga i sig, och föremål för debatt.

    Men man skulle kunna tänka sig att man betraktade ett antal faktorer såsom boende, mat, hälsoindikatorer, livslängd, barnadödlighet, utbildning, BNP per capita, tillgång till läkarvård, och livsnöjdhet. Hur man sedan prioriterar bland dessa är en politisk fråga.

    Om man tittar globalt kan man se att OECD-länderna oavsett skattetryck har en hög grad av välfärd. Vi svälter inte, dör inte i barnsäng, lever länge, och vi har tillgång till utbildning och akutsjukvård oavsett hur mycket vi betalar i skatt.

    En jämförelse mellan OECD-länder är därför mer intressant för att relatera skattetryck och välfärd. Kolla här för olika sorters statistik:

    http://www.oecd.org/document/15/0,3343,en_2649_33715_1873295_1_1_1_1,00.html

    Som exempel på brister i vår välfärd jämfört med andra OECD-länder är BNP per capita, sjukvårdstillgänglighet och kunskapsnivåer. Men det finns andra, som var och en visar på strukturella brister.

    Nu tar utrymmet för kommentarer slut men jag lovar återkomma i ämnet.

    SvaraRadera
  4. Jag har återkommit i ämnet genom att i två inlägg jämföra med Nederländerna (lågt skattetryck, bra välfärd, hög valfrihet, solidariskt finansierat genom skatterna)

    SvaraRadera